tresjulie.blogg.se

Igårkväll fick jag och emma bekanta oss med Bellas nya vän. Katten Nelson. En otrolig skapelse som man brukar säga. En stålgrå kisse med lite spräckel på ryggen. En riktig mys som ligger i knät och breder ut benen och armarna likt en människa. Liten som en vante, väger kanske 500gram och är otroligt söt.

Lugn till en början. Busar med stackars Vigge (den större och äldre katten) som nu känner sig gammal och utstött av den nya gråa tussen. Vigge sitter på ett hörn på sidan och kollar på. Nelson hoppar omkring och busar, försöker få med sig Vigge men han vägrar. Det var länge sedan jag såg en så lite katt, Dexter var ju lite större när man fick se honom första gången.

Bedårande.

På kvällningen tog vi bilen genom sörberge/timrå ihopp om att möta något händelserikt.. öhm nej. Vi tog kosan till Birsta och hamnade på Max. Lugnt värre klockan 22.30. Snabbmatkedjan Max förändrade vi till vilket café eller restaurang som helst. Vi valde alla ett varsit maxmål och inväntade måltiden. Vi började dricka lite av våra drycker och snackade om allt viktigt som vanligt innan maten kom farande.

Vi satt till stängning -1,5 timme senare alltså. På Max, hahah.

Tyvärr fick vi inte en lika trevlig hemfärd, när vi gick ut, såg vi till vår förskräckelse en råtta...

kommentarer överflödiga.

Hoppas på en ny trevlig kväll!