The Happy news and the C.
Denna vecka har varit riktigt blandad. Blandade känslor, hopp, förtvivland, längtan, sökande och just ja.. min 23 års dag. Men jag kunde inte direkt tänka så mycket på den dagen då dagen innan hade så mycket mer att komma med.
Min kära man, Emil har fått praktik! - I Portugal. Det är helt sjukt. Ett halvår skall han leva och bo i Porto i Portugal, västkusten, i landets andra största stad. Jag blev otroligt glad men ändå kom tanken på att han inte kommer att vara i Sverige den närmaste tiden. Vi hade förberett oss på Stockholm och inställningen var som spikad. Utlandet hade vi lämnat.
Så kom svaret. och beskedet var tvunget att tas på en gång. Och jag ville inte stå ivägen för hans karriär. Det är stort, det är hans chans och den måste man få ta. Det visar också på hur mycket han verkligen kan, hur han har utvecklats på det senaste året -att han verkligen kan bli något stort.
Frågan han ställde var:
Vill du följa med?
I första tanken, ja eller?, vad skall jag göra? kan jag åka ner och testa, är det något för mig.
Andra tanken, Vilken chans för mig, att bo utomlands, kanske söka jobb där, pröva, lära mig språk osv.
Tredje tanken, Vela, vela, vela.
Fjärde tanken, Vad har jag att förlora? Jag har inga barn, ingen lägenhet, bil, eller jobb. En vinter i Sundsvall eller en vinter i Portugal?
Men när tanken vänt till något positivt kommer konsekvenserna. Tur att Emma skrämmde upp mig lite att kolla vad som gäller. Tyvärr kan man ju inte bara åka iväg. Det är regler och regler och Regler. Första handlar om A-kassan. Du måste ha ett särskilt intyg om du skall söka jobb utomlands. Detta intyg skall först skrivas på hos Arbetsförmedlingen, sedan till Inspektionen för arbetsförsäkring, sedan skall detta skickas tillbaka för att beslut skall fattas innan avresan. Dessutom skall man börja endast 2 veckor innan avresa... och om man redan åkt innan beslutet är fattat måste du ha en adress i det land du flyttar till.
För att få ersättning måste du direkt när du kommer till landet kontakta deras Arbetsförmedling och ordna så att de kan betala ut de pengar du skall få. Förmodligen måste ett nytt konto öppnas. Även papper till dem skall lämnas in.
Du måste aktivt söka jobb på heltid precis som i Sverige. Och du kan endast söka jobb i 3 månader annars måste du åka hem. Och då måste åka hem och meddela Arbetsförmedlingen innan förvallodagen, och om du inte jobbat i landet då gäller inte ersättningen du hade längre om du är sen. Nya villkor, om du jobbat o kommer tillbaka måste du söka om inträde igen för att få pengar på nytt.
Även vissa regler gäller för sambo/maka/make osv. Om man är medföljande görs en dispens. Men intyg måste finnas från hans arbetsgivare också..
Massa, massa, massa regler!!!
Vill man stanna längre i landet än 3 månader måste man söka uppehållstillstånd osv. Jag dööööööööööör. Dessutom får man ju inte åka iväg och hälsa på hur man vill heller..(som emma sa) man är ju arbetssökande på heltid. ingen semester, nada. Alltså om de skulle komma på en..blire inte kul.
SUCK SUCK SUCK.
Och något besked om jag får något ersättning över huvudtaget har inte heller kommit ÄN.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kärlek eller Karriär?
hmm ....jaaa de enda alternativet är ju att gå ur A-kassan! Jag kan ba utgå utifrån mej själv och jag skulle faktiskt gå ut A-kassan och sticka. Men det är ju ba va ja känner. så mycket som ja krånglat me A-kassan. Dom är jävligt sega och risken finns ju att du inte får ut nåra pengar de där halvvåret om du skulle stanna hemma, så de känns nästan värt de att säga upp skiten och dra. tänka lite i portugal...ja vet att du e skoltrött men kanske finns det nått du kan studera där. du ha ju inga lån i övrigt.
Så pass mkt...regler...Känner mig som en "lill mamma Emma", sa det bara för ditt eget bästa så det inte skiter sig helt;) LOVE!
Ja du.. svårt val. fast jag hade nog ändå åkt. Folk drar ju hela tiden. Funkar det inte kan du ju alltid åka hem och anmäla dig som arbetslös och få rätt till akassa som innan. Säger man ifrån sig akassan så kan du bara återuppta den när du anser dig behöva det.
om du kanske kan få hjälp med det viktigaste utgifterna av föräldrar kan det ju gå.
förstår ditt dilemma, men jag hade valt kärleken. I längden är det viktigast, iallafall för mig. Svårt att vara ifrån den man älskar...
Lycka till=)
